Steg 1 - Muddringen

 

20160913 ctfoto hamnen 001 1

Det här är mudderverkets munstycke som förs över botten. Foto: Christer Tille, ctfoto

STORSTÄDNING AV BOTTEN

Bottensediment tas upp genom sugmuddring, vilket enklast kan liknas vid dammsugning. Ett munstycke förs fram och tillbaka över botten och löst förorenat sediment pumpas upp. På vissa ställen behöver mudderverket ta sig ner fem meter för att få bort allt förorenat sediment, på andra platser är sedimentets tjocklek bara någon decimeter.

– För att ha kontroll över hur mycket sediment som tas upp görs hela tiden mätningar av vattendjupet, berättar Bart Van Renterghem. Han och Sofie Herman är projektchefer på Envisan, det belgiska företag som har den största entreprenaden under hela hamnsaneringen. Företaget ansvarar för muddring, avvattning, transporter och deponering.

Mudderverket suger upp sedimentet till en pråm som rymmer cirka 1 800 kubikmeter. När pråmen är full efter några timmars muddring åker den till kajen där  anläggningen för avvattning finns.

– Pråmen töms under sex till åtta timmar, och då ligger mudderverket stilla, säger Sofie Herman.

Pråmen körs för egen maskin och har en besättning på fem personer. Till mätningar och transporter på vattnet använder Envisan en liten bogserbåt.

Mudderverket åker ut klockan sex på morgonen. Ungefär tolv timmar senare är det dags för nästa muddringsomgång. Under ett dygn blir det alltså muddring och tömning av last två gånger. Det innebär att ungefär 3 600 kubikmeter muddermassa tas upp per dygn. Om det inte fungerar med sugmuddring inom något område används grävmuddring istället. Det sker med en så kallad miljöskopa, som är tät när massan lyfts upp genom vattnet.

Grävmuddring kan behövas om det förorenade sedimentet är fast eller om det finns många hinder på botten.

 Ohamnskommun hamnsanering illustrationer 1